Usch, blev ingen uppdatering från mig igår nej. Ber om ursäkt för detta...

 

Hade världens otursdag faktiskt, råkade gå under en stege och efter det missade jag bussen och blev nästan påkörd av grannen på väg hem. Jätteknas! Var iallafall "hemma" i mitt kära Vetlanda igår och lekte med lite kompisar och var och kikade på bilspeedway. Var galet kul och jag har haft det så himla bra :')

Idag kom jag hem runt kl 3 efter lite shopping med mor samt att jag fick köra hela vägen hem, alltid lika roligt. Inhandlade mig en långpisk så jag kan longera samt tömköra osv på lite längre lina. Hände massor i stallet idag,  kom upp och möttes av ca 10 hästar för ovanlighetens skull. Stallägarens dotter hade haft långritt hit med sitt ridläger så det var fullt av hästar varav två var ston så min lille hingst blev helt plötsligt såhääääär stor och pratade oavbrutet.

 

Slängde på honom tömkörningsgjorden och tog med honom till ängen igen och körde honom först lite på volten. Han var såå galet positiv, något jag inte sett hos honom tidigare. Tror han mådde lite bra av att va utan kompis ett par dagar, stå inne på nätterna och få lite kraftfoder. Han är även jättemycket gladare nu när jag klippt av honom luggen. Nu ser han helt plötsligt något och slipper tassa runt försiktigt för att undvika att dö. Söte <3

 

Han sprang på superbra och både skrittade, travade och galopperade fint på tygeln så tog honom i bara en lina och lät honom springa av sig i båda varven. Lilla Yummie, han sprang och sprang och sprang som om det gällde livet och bockade och studsade åt alla håll och kanter. Två gånger kom han in till mig som stod i mitten och tryckte in hela huvudet i magen på mig och verkligen utstrålade "Tack så mycket matte, jag har jättekul!". Var fantastiskt att se, blir helt varm i kroppen bara jag tänker på det. Vi övade lite på buga och han börjar bli duktig nu :) 

 

Eftersom han var helt löddrig av svett när vi kom hem duschade jag för första gången av honom och det gick förvånansvärt bra. Han lekte med slangen och plaskade med hovarna i vattnen och försökte gnida av sig på mig. Sen blev det ut att rulla sig och matte åkte hem och spelade och pratade med sina vänner samtidigt som hennes föräldrar drog till stan och hade lite mys på Vaxblekarn. 

 

 

Åh jag är så lycklig :')

 

Ja, hur var det nu då? Med den där hästen vi kollade på. Hur var det med den? Vad var det för en häst?

Vi to hela familjen, packade in oss i vår folka och åkte mot Uppsala. Lite utanför stan ligger gården vi åkte till, tog drygt en timme.

Det är några bekanta till oss som äger gården och hästarna, men dem hade nyligen flyttat dit, så vi hade inte sett gården. Och vilken gård! Hur läcker som helst, ett nästan U-format stall som fångade in stallplanen, ridhus I stallet!! Shit! Det var helläckert!

Vi fick alltså gå in och titta i stallet, där inne stod ett riktigt högrest sto som nyligen hade arbetat, och två hingstar på 2 år. Men hästarna vi skulle titta på stod inte där, utan i en hage bakom stallet. Därför gick vi ut och kom direkt ut i hagen bland en massa stora, högresta, helt svarta hästar hela bunten. Det var alltså frieserhästar allihopa, så ni vet nog vad vi kollade efter för häst, på en friesergård ;)

I hagen fanns det ett tvåårigt sto, snart tre som var till salu. Hedvig hette hon, jättefin, lugn, helcool häst. Hon skulle börja ridas in till hösten och henne kunde vi få köpa, efter några av landets finaste frieserhästar. Eller ett av avelsstona. Ett 14-årigt (tror jag) sto som hette Vellmod (fast jag vet inte hur det stavas!), riktigt riktigt fin var hon också. Men dock var inte hon till salu utan skulle bara lämnas ut på foder tills man skulle ta föl på henne igen. Så hon var inte värsta alternativet.

Så antingen var det lilla Hedvig, eller en nyinriden 3-åring vid namn Dorothea som gick i en hage i närheten. Henne kollade vi inte på, vi har sett henne tidigare.

Vi avslutade besöket med glass och jordgubbar och funderade sedan på vägen hem hur vi ville göra. En unghäst känns lite mycket tror vi, så det blev att kolla på andra ställen också. Som det ser ut nu har vi hittat två hästar i Danmark som vi gärna tittar på när vi åker dit i sommar. Nu kommer jag inte ihåg hur gamla de är exakt, men de var födda runt 2005, en valack och ett sto hittade vi. Ska bli spännande att se hur det blir!

 

 

 

 

 

 

 

Precis som rubriken säger ska vi iväg idag och titta på en häst. Eller egentligen mina systrar, jag hänger med för att det är kul, men det kommer inte vara min häst. Jag kan ju avslöja att det inte är en islandshäst och de har ju haft en häst på foder till nu, en travare som kallas Flugan. Det har blivit så att jag egentligen inte gör någonting alls med hästen, visst hälsar jag på ibland och jag tycker om den, men jag känner inte alls något behov av att rida hästen. Jag har ju fullt med hästar där jag jobbar som ska ridas, det räcker och blir över. Jag vet av erfarenhet nu att så fort jag sitter upp på en "vanlig"- och "tregångshäst" så känns allt bara jättefel. Något saknas verkligen, och det gör det ju. Var är tölten? Var är passen? Inte där. Och hästen brukar bli lite förvirrad av mina hjälper som skiljer sig lite från vad den är van vid.

Hur som helst, vill jag gärna följa med och titta, se hur det går när tjejerna rider, hur hästen ser ut och även se hur alla andra hästarna ser ut där. Det finns jättemånga fina hästar på den gården :)

Men ni får inte veta mer än, det får ni göra senare!

 

 

 

 

Vi är nöjda med vår design, det enda vi inte är nöjda med är vår tillfälliga header. Vi vill ha något speciellt för den här bloggen.

Därför ska vi nu be om kommentarer med tips om vad ni vill ha för header! Linn arbetar ju med en massa islandshästar, hur bör hennes bild se ut? Ska hon ex. stå bland en massa hästar, unghästar, ridskolehästar? Rida en speciell unghäst? Eller med ett föl? Vad tycker ni? Hur ska Szimone fotograferas med sin lillkille Yummie? Ska det vara en mysig krambild, longering, uppställning, eller kanske ett riktigt roligt/snyggt/fantasy tema?

Det är upp till er! Kom med önskemål, idéer och diskussioner, så ska vi tillsammans hitta något som passar den här bloggen.

Den vars idé blir använd kommer att få länk här och på våra bilddagböcker och ett STORT tack! ;D

 

 

 

 

Helloow :D Åh, är en väldigt väldigt glad flicka idag! Nu när Nillo inte är hemma är min stackars ponnybonny uttråkad om dagarna och därför mycket trevligare att umgås med. Finns inget härligare än att gå mot hagen och ropa på min sötnos och få en liten fux i full galopp mot mig. Helst ska han stanna och krypa upp i knäet på mig och bara mysa. Älskade! <3

 

Idag när jag kom upp började jag med att klippa av lite till på hans man, blir så störd på att den inte är jämn och nu funderar jag allvarligt talat på att klippa av den helt men men, han slipper flugorna och tycker det är skönt så ska inte klippa mer nu. Dock klippte jag ca 5 cm på hans lugg. Först drabbades jag av en hemsk ångest men jag kan lova att han blev väldigt fin och det passade hans personlighet mycket bättre. Tycker han är mycket finare när man ser hans ansikte, ser mer välvårdat ut! Hur som helst, idag så fick han först prova att gå med en vagn bredvid sig. Han rörde inte ett öra så vi körde in den bakom honom och han fick prova att svänga med skaklarna runt honom. Åter igen inte ett ljud, han blev tvärt om väldigt pigg och glad så jag undrar nästan om han inte är körd tidigare :o

 

Efter vagnhändelsen knatade vi iväg till andra sidan stora vägen och tömkörde runt lite överallt. Sen körde jag honom på volten. I vanliga fall brukar han vara jätteomotiverad och krångla och bråka och inte förstå men det var som att dendär vagnen plockade fram nått i honom, kan inte lägga fingret på vad. Vi tömkörde iaf runt runt i både skritt, trav och galopp och sen släppte jag ut linorna ganska mkt så bara sprang vi runt där helt villkorslöst, han bockade och busade och sen stannade han för kisspaus och då satte jag mig i gräset och vips så hade jag en ponny som stod där och sov med huvudet på mitt. Tror helt ärligt att detta är det solklart bästa passet vi någonsin haft.  Är så stolt och lycklig så jag vet inte vart jag ska ta vägen!

Har förövrigt filmat skillnaden i skritt på olika underlag. Har upptäckt att han blir mycket kortare och stötigare på grus. Han blir även kortare i steget om han inte har boots på sig. Kika själva så får ni se. Första filmen är från igår när vi promenerade i tömmar och andra är från idag när vi sprang runt på åkern. Har tyvärr bara filmat skritt eftersom det är enklast. 

 

 

Jag är en virrig student med noll koll, dessutom är jag sjuk. Så sjuk att jag egentligen borde stannat hemma idag, kom överens med chefen att jag kunde arbeta halvdag istället. Otroligt skönt att kunna kompromissa så tycker jag, för jag blev otroligt mycket bättre under den vilotiden jag fick. Gick alltså upp, skrev mitt dissinlägg för jag behövde det, det är otroligt skönt att skriva av sig! Sen gjorde jag te med rejält mycket honung i för att lindra halsen och hokus pokus, min röst var mycket bättre!

 

Anledningen till att jag är en virrig student med noll koll är att jag trodde att det var 5-dagars ridläger, men det var bara fyra? Aaaha. Tråkigt, tjejerna som var på lägret var så sjukt trevliga, söta och gulliga. Jättekul att undervisa dem! Trots att några av dem var otroligt frågvisa och frågade mig så mycket så jag inte längre hade några svar kändes det som, så var det jättekul.

Det inträffade inte så mycket idag, jag kom alltså senare, klockan tolv-halv ett, då tjejerna hade ridit ett pass för min arbetsgivare: barbacka-kadrilj. De verkade trötta när jag kom, så de fick sig nog en riktigt körare, haha ;)

Vi matade hästar, åt lite själva och såg på video från hingstfestivalen när Mozart var med och alla tjejerna var imponerade av allt.

 

Senare red vi ut en liten sväng allihopa, tog en galopp upp på järnberget, en längre galopp uppför en mysig skogsstig. Man saktar alltså av innan själva berget börjar, så sitter man av och går upp till toppen. Därifrån kan man se ner över hela arlanda! Otroligt häftigt.

Vi red upp till sommarhagarna och kollade till unghästarna som kom springade för att hälsa på oss.

Väl hemma upptäckte jag att Patti, som jag red, hade tappat en sko i leran på vägen hem och värsta såret på benet! Blev först riktigt orolig, det såg så konstigt ut på skenbenet, pälsen stod rakt ut och det såg ut som om han hade ett sår först. Vid närmare undersökning visade det sig bara vara en konstig virvel jag inte tänkt på tidigare. Haha, knasigt ställe att ha en virvel på! Har era hästar någon konstig virvel?

Vi blev sent klara och föräldrarna fick vänta på att vi skulle bli klara, men det var det nog värt tyckte alla tjejerna, vi åt nämligen glass, maränger och jordgubbar innan vi skildes åt.

Dessutom fick jag ett supergulligt litet paket av en tjej - Malin, som rider på ridskolan och var med på lägret. Inuti var världens gulligaste kopp (tycker jag!) med islandshästar på som hon satt ihop själv. Hur gulligt är inte det? :'D Blåa var detaljerna också, jag älskar blått! Bild kommer senare på koppen, när jag testat den med en massa te!

Jag brukar inte vara den som dissar saker öppet, inte mer än för mina närmaste vänner. Men nu gör jag det här, och de vet att jag blir otroligt frustrerad när sådant här inträffar.

Idag dissar jag att man inte får vara sjuk ifred. Alltså, att alla andra alltid ska veta vad för slags sjuk man är, och alla andra, utom du själv, vet exakt varför du blev sjuk och hur du ska göra för att få bort det.

Har varit med om flera gånger att jag har vaknat med en dundrande huvudvärk, världens all huvudvärk. Detta har inte gått bort med alvedon, och därför har jag bestämt mig för att ex. stanna hemma från skolan. Självklart hör jag då av mig till mina vänner och meddelar att jag är sjuk och stannar hemma för dagen.

Så finns det dem som måste veta exakt vad det är, och det är lugnt, det är ju vänner. Men när de får veta, så måste de också veta varför. Mitt påstående - att jag ibland får riktigt ont i huvudet ibland, den duger inte. Utan anledningen till att jag är sjuk är att jag dygnade, eller gick och la mig alldeles för sent, för att sedan gå upp tidigt vissa dagar för ETT/TVÅ år sedan. Just därför blir jag sjuk nu med huvudvärk och bästa boten är att komma till skolan.

 

Nu har jag blivit förkyld för att Peter, min lilla man, och min systers kompis Hedvig smittade mig. Bägge kom hit och var förkylda. Nej, så var det alltså inte, hur i all världen kan jag beskylla dem? Jag blev sjuk för att jag är ute hela dagarna med de där hästarna. Man blir faktiskt sjuk av det.

Det är bra att vi har personliga proffsläkare omkring oss som kan säga exakt varför vi är sjuka! :)

 

Det första jag gjorde idag var att messa min arbetsgivare. Jag skrev som det var, att jag hade tappat rösten och kunde inte vara till så stor nytta, men jag vet ju hur mycket det är på ett ridläger och erbjöd mig att utfodra alla hästar och sköta den biten.

Nej, det gick inte, min arbetsgivare ringde mig direkt och hörde knappt mina viskningar, men hon berättade det som jag skrev tidigare, att mamma och dotter som kom idag absolut ville vara själva. Så jag kom upp för att ta hand om ridlägertjejerna. Väl där ser jag Annette (min arbetsgivare) komma gåendes med Skoni, en av valackerna som tidigare fick en fästingsjukdom och har varit lite upp och ner sen dess. Nu var han halt och veterinären skulle komma. Toppen, två turridningar samtidigt, jag skulle komma hem lite tidigare, kanske i tid till veterinären kom, men hon kunde ju inte direkt snacka med mig. Detta problem löstes med att jag ringde till min kära syster Felicia och frågade om hon kunde komma upp och hjälpa veterinären, vilket hon kunde. Fantastiskt!

 

När jag och tjejerna var klara för avfärd kom modern med sin dotter, de gick förbi mig ganska fort och jag kände inte igen dem, men så har jag väldigt svårt att känna igen folk. Jag vinkade leende till dem när de sa hej till mig - för vad ska man göra?

Efter ca 1 timme ringer min telefon, det är Annette som jag antar ska berätta exakt vilken tid veterinären kommer. Tänk vad chockad jag blev när hon berättade att mamman med dottern hade åkt hem utan tur!

"VA?!" Utropade jag så gott det gick i en "högljudd" viskning.

Jo, familjen hade varit här tidigare, det var därför de kom hit igen. Först frågade dem väldigt om varför jag betedde mig konstigt som inte hälsade. Annette berättade att jag var sjuk och de ville prompt veta vad det var med mig, trots att Annette inte ansåg att dem hade något med det att göra. Så blev de sura, för de ville inte ha någon annan än mig, det var jag som hade tagit emot dem sist. Den lilla tjejen blev jättesur för att hon fick en sån ful häst som Smari, han såg dessutom inte snäll ut. Hon ville ha Gustur. Båda är små lättridna, gulliga fuxar, Smari med ljusare man och bläs.

Mamman blev dessutom sur över att priset var höjt. Så efter att hon hade frågat sin dotter hela tiden hur det kändes, vad hon ville, ville hon verkligen rida nu?, så bestämde dem sig för att inte rida.

Tycker det är helt ofattbart. Här är den bestämda tiden att man ska komma klockan 10, är alltid, har alltid varit, kommer alltid vara, för att passa till hästarnas mattider. Men för en gångs skull anpassade vi oss till 11. Dessutom var dem sena, och de skulle ha med sig egen mat. Det var helt okej.

Om de nu inte tänkte rida om de inte fick ha Gustur eller mig, så borde de ha sagt till tidigare. Gustur är 25, tänk om han halkat knasigt i hagen och gått bort? Tänk om jag var bortrest? Man måste ju säga till i förväg!

De ansåg att detta inte var bra, så de åkte igen utan att säga hejdå.

 

Min tur med tjejerna var helt okej, jag pekade stort (man kan det när man tappat rösten) på hålor som skulle undvikas och jag red bredvid tjejerna i tölten så jag kunde viska hur de skulle göra för att förbättra gångarten.

Vi red hela vägen ner till arlandas staket, där finns det en jättefin glänta som vi åt lunch vid. Band fast hästarna vid varsitt träd och åt hemmagjorda hamburgare som vi hade tagit med oss. Sen bar det av hemåt. Här hände det inte så mycket heller, det var dock otroligt TYST ;)

 

 

 

 

 

Haha måste säga att jag skrattade ganska gott åt Linns inlägg, Hoppas du får en fin dag! Jag tappade själv min röst precis som du på DreamHack iår, det blev inte heller så lyckat. Är faktiskt inte helt äterställd än :(

 

Som jag skrev igår så har lilleputt på bilden ovan åkt på läger så min stackars älskling är nu ensam. Så trots att jag egentligen är galet förkyld hetsäter jag nu vitaminer och allergitabletter och liknande för att jag ska piggna till lite så jag kan ta hem mitt hjärta en stund. Har en hage i trädgården som jag satt upp där han går och betar så tänkte låta honom få äta lite gräs och sen ska vi trickträna lite :) 

Jag har tappat något väldigt dyrbart. Något otroligt viktigt att ha, speciellt när man är ridlägerledare. Tänk att jag alltid ska vara så otroligt slarvig och slänga saker omkring mig!

Jag har tappat rösten. Helt och hållet, totalt. Har aldrig gjort det tidigare, aldrig såhär mycket, nu kan jag bara viska.. Helt fantastiskt bra matchat att vi idag ska ut på långtur med tjejerna + en annan tur. Det är en mamma med sin dotter, dottern fyller år. Dem har bokat en turridning och har med sig egen fika och vill absolut inte gå ut tillsammans med andra. Min arbetsgivare och jag är ju bara två.

Därför får vi dela på oss idag, jag tar tjejerna som ju är lite mer vana vid islandshästarna och deras gångarter, till skillnad från de som kommer nya nu.

Vi får väl se hur det går! Önska mig lycka till :)

 

 

 

 

 

Det är fortfarande en lång väg kvar, men det känns som att vi sakta men säkert kryper närmre dedär 40 utställningspoängen även om vi har så galet mycket att jobba på! Älskade älskade ponny.

 

Imorgon försvinner Nillo på läger vilket gör att jag och lilleponnyn blir ensam ett par dagar. Om det inte spöregnar tänker jag jobba hårt på lite NH lekar. Måste verkligen jobba på detdär med att gå i grimma. Nu på senaste tiden vill han inte alls, bråkar och drar och håller i grimmskaftet och sådär. Superjobbigt. Så det blir huvudträningen imorgon om det inte ösregnar. Då tränar vi spansk skritt i stallet :)

Kan din/dina hästar några trick? :D

Hela midsommarhelgen har familjen haft släktingar från Danmark boende i huset, därför har min katt Samson, som brukar växla mellan att vara på mitt rum och på kattrummet (när jag är borta) fått bo på nedervåningen. Detta har han inte alls varit nöjd med och har skrikit mycket och länge med sin ljusa flickröst (ah nlåter jätteJÄTTEmesig). Nu har han äntligen fått komma upp igen och klättrar överallt, på mig, inuti min one piece som jag har på mig, röjer i sängen, ligger i knät, på tangentbordet, på datormusig, gnager på fläkten, suger på alla snören han kan hitta m.m. Samson är överallt och ingenstans just nu, så jag hoppas att detta inlägg kommer överleva honom :)

 

Idag var det andra dagen på ridlägret, måste säga att vädret var to die for jämfört med gårdagens ihälliga stormregn.  Idag kunde vi till och med skymta lite sol till och från bland molnen. Därför bestämde vi oss för att rida ut första passet, ifall det skulle regna senare på eftermiddagen.

Det blev en liten längre tur på traktorvägarna i området, fantastiska vägar både för en snabb galopp och en lång, härlig tölt. Tjejer och hästar skötte sig galant, och jag red med på lilla tanten Blesa, 28 (!!) år gammal, still going strong. Hon var den med mest energi i hela ledet, tyckte att det gick mesigt långsamt och försökte flera gånger skutta förbi grabbarna.

Vi har endast två ston som kan gå med på lektioner, men dessa är otroligt heta och svårridna, så vem som helst får inte rida dem. Den som ringer oss och söker den äldsta, mest lugna hästen har alltså kommit HELT fel!

Blesa är en väldigt liten islandshäst, med ett nätt litet huvud, ser nästan ut som en welshponnys huvud. Dock är hon mycket ansatt av mygg och andra djur, och hon får ordentligt med eksem. Därför blir hon väldigt knottrig på sommaren och man kan se spår av det resten av året, även om hon mår bra. Eksemhästar blir lätt lite trötta runt ex. ögonen, då de kliar ögonen en hel del och det sliter på skinnet. De ser därför i vissa fall äldre ut än vad de egentligen är.

Trots allt detta är Belsa alltså pigg, hon gick som skjuten ur en kanon hela tiden, men hon är väldigt följsam, mjuk i munnen och töltade fantastiskt. Hon tror att hon orkar allt, att hon endast är uppvärmd när hon gått ett varv runt island, men vi vet att den energin sitter i huvudet, kroppen orkar inte så mycket, även om hon själv tycker det.

 

Turen var fantastisk, efter gårdagens regn var det en fröjd att komma ut i solvärmen, höra fåglarna kvittra och fjärilarna flyga på ängarna. Vi såg till och med ett rådjur med kid ute på en åker.

På vägen hem såg det dock mörkt ut. Ett stort svart moln närmade sig med stormsteg och vi funderade på om vi skulle gå in i skogen och låta det passera, eller om vi skulle hinna hem innan det nådde oss. Vi hann inte fundera länge, inom en minut var molnet helt och hållet över oss, regnet piskade ner och ett dovt, hotfullt muller hördes från himlen. Vi dök allihopa snabbt in i skogen i skydd under träden och där stod vi, blöta och kalla, utan regnkläder och sökte skydd under de tätaste grenarna. Hästarna däremot var inte speciellt påverkade, de var mest glada över att få lyxen att stanna och äta massor av gräs. Det var bara när det mullrade som vissa stampade runt lite oroligt.

Som tur var skötte sig tjejerna bra, ingen blev rädd, vi försökte hålla skenet uppe och pratade mycket med varandra där under träden, och mycket snart var molnet förbi. Jag tror vi stod där i max 15 minuter. När vi kom ut igen var det översvämning på stora delar av vägen vi hade gått på, så det hade verkligen piskat ner mycket regn under tiden vi stod där! Läskigt när vi sedan fick höra om blixten som slagit ned och träffat människor vid Peace and Love-festivalen! Hoppas verkligen det gick bra!!

 

Resten av dagen flöt på utan större problem, vi hälsade på otroligt nyfikna unghästar i sommarhagarna och vi mockade ur hästarnas nu blöta utedrift. Alla hoppades att hästarna skulle trivas med sin nya bädd.

Det sista passet ägnades åt hoppning, vilket uppskattades mycket av tjejerna, som nu önskar få rida barbacka imorgon, vi får väl se om jag lyckas få av någon, vi är lite tårtsugna, haha ;)

Bjuder på en galet charmig bild men det är ungefär så jag känner för tillfället. Kl är strax halv 4 i skrivande stund och jag kutar runt i min cybervärld, atm Skyrim och kastar eldbollar på drakar och sån fancy skit. Miket funneh mmyes. Är så trött att jag knappt ser vad jag skriver,  borde berkligen gå och sova.

 

Inte så mycket som har hänt idag tekniskt sett mer än att min stackars ponny höll på att dö i allt regn. Inte lätt att va liten! Hur som helst så kom jag upp till stallet och pysslade med alla djuren osv och sen skulle jag köra ut hö till hästarna och noterade att trädet de brukar stå under som skydd var så blött att det inte längre skyddade dem utan de va bara regn regn regn överallt. La handen på min ponny och upptäckte att han stod och skakade så ringde pappajouren och bad honom komma dit med handukar och hans regntäcke. Så tog in honom och Nillo för att låta dem stå i boxen och mysa med hö och Yummie fick även kraftfoder så han skulle bli lite varm. Ponnyn torkade iaf till och han fick på sig sitt enorma regntäcke. Nu vet jag hur som helst att strl 95 är på tok för stort. Inte lätt att vara liten!

Nåväl, han fick hur som helst ganska snabbt upp värmen men var väldigt spänd över kors osv så masserade igenom hela honom innan jag tog ut honom igen, jätteledsen ponny som först försökte få stanna inne genom att köra puppyeye-tekniken men den bet inte på mig även om det sved lite i hjärtat av tanken på att han skulle få stå där ute och bli blöt... Dock försökte han ta denna orättvisa i egna händer, bokstavligen då han fint försökte bita mig i handen för att visa sitt missöde. Stackars lilla älskling. Bjuder på en söt bild på stackaren här under, Godnatt!

 

Idag är det nog inte bara jag som har uppmärksammat att det har regnat. Men uppmärksammat det, det har jag. Idag har det regnat, regnat och åter regnat. Perfekt dag att börja ett ridläger på, tycker ni inte? Kanske inte, men det var precis vad som hände i stallet idag.

Direkt efter samlingen var vi tvungna att ta in mammorna med sina föl då de frös något förskräckligt, mammorna stod och huttrade, fölen likaså och försökte lägga sig ner och vila sina trötta, kalla kroppar, men på marken är det ännu mer blött, så de flög upp igen.

Vi tog alltså in föl och mammor i stallet så de kunde stå och torka. Pga detta oväder bestämde jag och tjejerna som är på ridläger att vi inte skulle rida på morgonen, det skulle bara bli kallt och blött och definitivt INTE roligt. En genomgång av hästen tyckte vi passade bättre, så vi gick igenom hela Trausti - en av ridskolehästarna. Vi såg vad man skulle kolla på när man hälsade på hästen i hagen, vart man skulle känna på och känna efter för att se att hästen mår helt bra. Därefter tog vi ut Ari och Grålle för longering. Trots regnet var det ändå okej att stå still på ridbanan och longera. En viktig övning att lära sig när vi ändå är igång på sjukdomsfronten. Är man osäker kan man ju alltid longera hästen och vi konstaterade att varken morgontrötta Grålle eller superpiggahyperadhdskutt-Ari var halta och vi avslutade passet med en löshoppning för Ari.

Efter lunchen red vi ut en sväng då regnet upphörde, en barbackatur med lite lugn tölt i våra Ronja Rövardotter-skogar. Ja, delar av Ronja Rövardotter spelades in i dessa skoger, sjukt häftigt! De som ville fick även klättra lite med hästarna när vi kom halvvägs.

Väl hemma togs torra föl och mammor ut i hagen igen och de blev riktigt lyckliga, har en kort film på deras utsläpp som jag planerar att lägga upp om intresset finns.

Så finns det intresse för en kort utsläppsfilm på dessa tre sötnosar? ^^

 

 

 

 

 

 

 

Har beslutsångest, funderar på om jag vill köpa mig en iPad eller en ny bildskärm till datorn så jag kan köra med två eller om jag ska jobba på att fjäska för mamma om lite pengar så jag kan köpa både och å va pank hela sommaren. Förbannat synd att man inte skiter pengar...

 

Att det dessutom regnar som satan så man inte ens kan gå upp till stallet och försöka göra nått seriöst med sin ponny gör ju inte livet enklare heller. Har tusentals kilo halm som ska flyttas för hand och hungriga får osv som ska matas men jag orkar inte lyfta arslet och gå ut i regnet. Mitt liv </3

 

På spelfronten känns det som att jag är galet aktiv för tillfället. Spelat Skyrim i snart 4 h och nu tänkte jag sätta mig och spela lite League of Legends. Har dessutom min Hunter på Maplestory som måste blir lvl 70 snart. 

Menmen, ska inte klaga för jag har haft en fantastisk dag :) Eller fantastisk och fantastisk, vaknade ganska abrupt: 

Åh vad jag älskar mitt liv när jag ligger och sover så fint och plötsligt börjar mamma prata i telefon och volymen på henne blir bara högre och högre och högre tills hon till slut stormar in i mitt rum och bah "MIN KOMPIS FRÅN HAWAII ÄR I VETLANDA, VI SKA DIT NU." smäller igen dörren och går ut. 

Jag hade inte ens nått val denna gången... Så jaa, nu ska vi åka om 5 min och jag ligger fortfarande i sängen med huvudet intryckt mellan skärmen och tangentbordet och försöker uppdatera min status. MEN JADÅ. Skjut mig snälla?

(text kopierad från min FB) Ja, livet är inte alltid lätt. Fick iallafall träffa hennes kompisar och min kära affrosyster innan jag tog med mig vinkelslipen och begav mig hem till min kära vän Ammieh. Därpå blev det flöt med kebabrulle och sen kom Henke och då drog vi och körde gokart. Eller ja, killarna körde och jag stod och tittade på. Tur att de är lättunderhållna grabbarna :)

Åkte hem sen, satte mig och pratade med Linn om bloggen och lyssnade på när Sonny skröt om sin nya fina i7 processor som han ska köpa. Är väl smått avis trots att min i5:a funkar väldigt bra! Spelade lite Skyrim och nu har jag precis varit ute och nattat lammen bl.a sötnosen på bilden och hämtat lite ägg hos hönsen och sen stannade jag för att ge mina söta små ponnysar lite hö och mysa med dem. Sommarlov är sååå underbart <3

 

 

 

Ett snabbt inlägg direkt efter presentationerna, ett inlägg om själva bloggen.

Anledningen till att vi valde namnet Ponnysize är för att vi båda två sysslar med hästar i ponnystorlek, alltså ponnysize, som jag (Linn) brukar säga om "mina" islandshästar. De är stora hästar i ponnyformat. Detta gäller även Szimones lilla Yummie.

Kopierat från Wikipedia:

"Vissa raser som blir under 148 cm räknas ändå som häst, inte ponny, på grund av en exteriör som mer liknar stora hästars. Några exempel på detta är Islands-, Miniatyr- och Kaspisk häst samt Falabella."

Därför valde vi just det här namnet.

 

 

 

 

 

 

Wohoo, nu efter två dagars kaos med kodningen fick vi äntligen allt att se ut som vi ville. Hallelujah moment indeed!

Eftersom detta då är mitt första inlägg på bloggen så kan jag väl slänga upp lite kort info om mig bortsett från det som står här till vänster. Men som sagt, Jag heter Szimone är 16 år gammal och bor i den lilla hålan Eksjö i Småland. Jag älskar hästar och har haft både ponnysar, travare och halvblod genom tiden men pga gammal skada fick jag sadla om eller rättare sagt sadla av helt då jag köpte min shetlandsponny You're Mine vd Groenkamp i våras.

You're Mine eller Yummie som han kallas är en 6 år gammal, 86 cm hög minishettishingst efter Gold Star v.d. Beatrixlaan. Han är importerad från Holland och är min mysponny som jag för tillfället tömkör som en tok så att jag kan ha honom som körponny i framtiden. Han är utställd med inte godkänd vilket även kommer bli en av de stora målen i våran tid tillsammans.

Det jag kommer bjuda på här i bloggen är korta inlägg om mitt liv, min utveckling med Yummie, fotografier och lite annat smått och gott om bla min atraktor eller om alla spel jag spelar.


Hoppas ni kommer tycka om bloggen :D